"Vald litteratur 1 & 2 " 24/2 och 4/3-2011 OCH "Didaktiskt seminarium"

Varje studiegrupp väljer en musikaktivitet utifrån ett tema, som man sedan genomför med resten av sina studiekamrater. Innan utförandet ska man skriva en momentplanering utifrån egen vald litteratur som sedan läggs ut på pingpong, där man sedan kan ta del av allas musikaktiviteter när man är ute i sin barngrupp.

Min studiegrupp valde temat "kroppsuppfattning" till den första musikaktiviteten (vald litteratur 1).

 Introduktion: Vi valde att sätta ihop fyra låtar om kroppen som du kan använda i förskolan. Låtarna har vi delat in i olika åldrar som vi tyckte kunde passa. Men självklart kan låtarna anpassas och mer eller mindre användas för alla åldrar. Alla låtarna går igenom olika kroppsdelar för barnen då de lär sig de rätta begreppen för dessa, de får även träna på kroppsuppfattningen då ni kan göra rörelser till låtarna.

1.      Var är tummen? (1-2 år)

2.      Huvud axlar knä och tå! (2-3år)

3.      Honkey Tonk! (3-4år)

4.      Fader Abraham! (4-6år)

Mål för aktiviteten:

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att förskolan skall sträva efter att varje barn:

-          utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning

-          utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

-          utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga

-          utveckla sin förmåga till att ta egna initiativ och ha tillit till sin egen förmåga

·         Med dessa aktiviteter vill vi få barnen att röra specifika kroppsdelar till musik. Detta för att utveckla deras: koordinationsförmåga, balans, kroppsuppfattning, förmåga att härma rörelser, förmåga att skilja på höger och vänster. Allt detta händer på ett roligt och lustfyllt sätt i leken.

Förberedelser för aktiviteten:

·         Ha med musik som passar eller alternativt ha med mora träsk skiva där låten finns med melodi och sång. Har man inte tillgång till detta går det också utmärkt att sjunga låten själv utan hjälpmedel, då krävs det dock att man är förberedd och kan låten själv.

·         Barngruppens storlek har inte så stor betydelse så länge det finns tillräckligt med plats att röra sig fritt på, (beroende på låt)

·         När barnen är bekanta med låten kan de sedan få ansvara för att välja olika kroppsdelar. Det hjälper dem att utveckla sitt ledarskap, kroppsuppfattning och sin fantasi.

·         Låtarna kan anpassas och förenklas eller göras svårare beroende på barngruppen och tidigare erfarenheter.

Till vald litteratur 2 hade vi tema "Påsk"

Genom denna aktivitet om kycklingen har jag lärt mig att man måste verkligen vara förberedd!! Det går ju inte att genomföra ett koncept med barn om man själv inte riktigt vet vad man håller på med. Detta tar jag därför som en lärdom. Ibland måste man misslyckas för att lyckas.






Till det didaktiska seminariet valde vi tema "Djur"

Samling med djurtema:

1. God morgon - sång

Vad?  Vi startar upp samlingen med att sjunga låten ”Hej på dig” ur Mera sång godis (s,48. 1998). 

Hur?  Alla sjunger och går runt i en ring och gör rörelser till efter texten i sången. Barnen skall skaka hand, klappa på kinden, kramas och sätta sig i ringen.   

Varför? Det blir en tydlig början på samlingen. Barnen får hälsa på varandra och blir delaktiga på en gång. Tränar på att lyssna och ta instruktioner.

2. Påse med djurbilder i.

Vad? Därefter övergår vi till en aktivitet då vi tar fram en påse som innehåller bilder på olika djur. Eller så kan du använda olika djurfigurer.

Hur? Barnen sitter i ringen. En lärare sjunger och eventuellt kompar och kollegorna går runt i ringen med respektive föremål som låten tar upp. Barnen får känna på ett föremål eller titta på en bild och komma på en låt där djuret finns med. Han eller hon får även ta hjälp utav kompisarna.

 Varför? Den här aktiviteten kan få barnen att träna sitt känselminne och associera till ett föremål. Alternativt förknippa en bild med en sång. Det är spännande och roligt att bli utvald och få känna vad som finns i påsen.  Genom att använda olika material får även barnen känna olika typer av detta vilket också kan lyftas upp till diskussion.

3. Charader med djur

Vad?  Gestalta ett djur utan rekvisita eller ljud. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. )

Hur? Barnen delas in i grupper om 4-5 st. varje grupp får en bild som de ska hålla hemligt för de andra grupperna. Sedan får de ett par minuter och bestämma hur de ska gestalta djuret de har fått. I tur och ordning visar grupperna detta för varandra och publiken får gissa på vilket djur de föreställer.

Varför? Den här aktiviteten tränar barnen att samarbeta och charaden bidrar till estetiskt uttryckande.

4. Djur låten

Vad? Barnen ska välja instrument som de tycker låter likadant som djuret. Och spela under sången. (Groda, häst, mus, apa, lamm/får. ) Låten heter ”Djurkanonen”, ur boken Sångägget (s,28 2002)

Hur? Barnen sitter i grupper och har blivit tilldelade ett djur. Barnen bestämmer gemensamt vilket instrument de tycker låter som deras djur. Vi sjunger sedan låten tillsamman och när vi sjunger exempelvis ”kvack kvack kvackeli-kvack” så spelar grodorna på deras instrument.

Varför? I den här aktiviteten tränar barnen på samarbete och kunna associera instrument med ett djurläte. Uddén menar att barn lär i samarbete med andra( 2004). De tränar även sin förmåga att kunna lyssna på texten för att veta när det är deras tur att spela.

5. fem små apor med gestaltning

Vad? Gestalta en ramsa till musik.

Hur?  Fem barn är apor, en är mamma och en är doktor. Övriga barn sjunger med medan de andra gestaltar till låten. De som sjunger med kan även spela på olika rytmikinstrument.

Varför? Matematiken synliggörs visuellt för barnen då det handlar om fem apor och som blir färre för varje vers. Barnen får också möjlighet att gestalta olika roller exempelvis mamma, doktor och apor. Uddén menar att genom att man gestaltar ramsor och visor ökar barnens förståelse för språkets innebörder, alltså vad orden betyder (2004). Barnen får även sjunga och hålla takten med instrument.

6. Avslutningslåt (s.76 Mera sång godis.) 

Vad?  Från boken mera sång godis (Hællquist, 1998) sjunger vi låten ”Hejdå” (s76).

Hur? Vi sitter i ring och sjunger medans en fröken kompar på låten med exempelvis gitarr. Eventuellt kan barnen vara med och spela också.  Låten innehåller även engelska ord.

Varför? Genom att ha en avslutningslåt så får barnen ett tydligt avslut på samlingen.  Vi lyfter också engelska ord.

 Uddén (2004) nämner att ju yngre barn du har i din barngrupp desto mer måste du anpassa längden på din musikaktivitet. De yngre barnen orkar inte med för långa pass. Som pedagog är det av stor vikt att du försöker hålla ögonkontakt med barnen och ser till att du har med barnen, försök att läsa av och tolka dem. Att försöka ha samma pedagog som ansvarig under samlingarna skapar en tryggare tillvaro för barnen menar Uddén. 

Den här aktiviteten var nog den bäst genomförda i min studiegrupp. Vi hade verkligen planerat vad var och en av oss skulle hålla i under aktiviteten, och jag tror att vår förberedelse gjorde att det gick så bra som det gick. 

Referenser:

Gren, Katarina & Nilsson, Birger (red.) (2002). Sångägget [sjung, lek och lär om djur]. [Mölndal]: Lutfisken

Hællquist, Maria (1998). Mera Sång-godis. Stenungsund: Haellquist & Röstlund

Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur